skolskoj
Idag var den roligaste dagen hittills. Wohoo! Jag och Guran hade nämligen anmält oss frivilliga att vara "guest teachers" på en grundskola här i Tokyo. Det var precis som ni tänker er precis nu.
Galna japanska lärare, extatiska skolbarn och trevligt sällskap.
Vi träffade en representant från Sakura-House på tunnelbanestationen vid 12, efter att ha tagit fel utgång, villat bort oss och tagit hjälp av två äldre japanska affärsmän för att hitta rätt igen. Mot skolan!
Väl där träffade vi både fler lärare och flera andra "guest teachers", bla en amerikan som var gift med en japanska, en buddistisk präst samt en 18-årig japanska som varit utbytesstudent i USA. Vi fick sätta oss i ett litet rum och käka mat, samtala och ta det lugnt.
Plötsligt studsar en extatisk lärare med en namnskylt runt halsen in i rummet. Han presenterar sig som "produusaa"(producer) och ska visa oss hur lektionen kommer att gå tillväga. Han studsar upphetsat runt framför en svart tavla, härmar barnen och deras upphetsade reaktioner och ser allmänt crazy ut hela tiden. Underbart.
Nåja. Innan lektionen börjar har vi tid för en liten rundvandring, och Ranko(utbytestjejen), som har gått på skolan, får bli vår guide. Vi gled runt och pratade om det ena och det andra, och bemöttes konstant av skrikande barn som betedde sig som om tomten eller Godzilla plötsligt klampat in i skolan. Det var galet, galet, man kunde knappt prata.
Tillbaka till klassrummet där vi blev presenterade för klassen och fick varsin grupp på 4-5 barn att ta hand om. Första grejen på schemat var att använda plastkort med bilder på klassrum och namnen på engelska. Vi skulle ta ett kort och säga tex "were is the science room" och så skulle vår grupp ta oss dit. Min grupp var jättegulliga, men lite högljudda. Då menar jag att de skrek "GO GO GO GO GO GO GO GO" konstant medans jag skämdes lite och följde efter till de olika klassrummen.
Efter den roliga övningen fick vi leka i gympasalen, inte det lättaste i 30+ graders hetta och sjuk fuktighet. Sen var lektionen slut och vi gick tillbaka til klassrummet för hejdå-sången. "goodbye my friend" osv osv. En underbar upplevelse faktiskt, exakt den typen av upplevelse som gjorde att jag ville åka till Japan.
Vi blev nu hembjudna till prästen, som hade sitt tempel en liten bit bort. Ranko, vars pappa var präst/munk, kommer ej ihåg vilket, (hon kände alltså prästen) följde med. På vägen snackade vi en hel del om Japan och prästen gav oss en liten historielektion om stadsdelen vi var i.
Templet var grymt fint, inklämt bland alla vanliga hus som det var. Rent som, tja, rent, och prästen hade en hel del fins antikviteter som vi fick kika på, bla en urgammal buddhastaty och lackerade dosor som var hundratals år gamla. Vi fick frukt, kaka och kaffe också.
Sen blev det besök på museum. Prästen bjöd oss på inträdet till Edo-museét som låg alldeles nära. Mycket intressant, med typ en hel liten by som var bevarad/återuppbygd där inne, och med vår egen privata prästguide var det hela rätt grymt.
Renko hade varit med oss hela tiden, och nu när det var dags att gå hem kom vi överrens om att hon skulle bli lite av vår guide i Tokyo. Hon ska visa oss runt lite och visa oss var man käkar bäst Sushi(hennes favorit) osv. Extremt trevlig tjej. Efter en kort gemensam tunnelbanefärd gav vi oss iväg hemåt, nöjda som uttrar med vår spännande dag. Väl hemma träffade vi Cocos, som bla hade varit i Akihabara och köpt ett PSP. Just nu sitter jag i köket(internet fungerar för en gångs skull) medans Guran å Cocos lirar multiplayer PSP i ett sovrum. Nog för idag. Hej!
Galna japanska lärare, extatiska skolbarn och trevligt sällskap.
Vi träffade en representant från Sakura-House på tunnelbanestationen vid 12, efter att ha tagit fel utgång, villat bort oss och tagit hjälp av två äldre japanska affärsmän för att hitta rätt igen. Mot skolan!
Väl där träffade vi både fler lärare och flera andra "guest teachers", bla en amerikan som var gift med en japanska, en buddistisk präst samt en 18-årig japanska som varit utbytesstudent i USA. Vi fick sätta oss i ett litet rum och käka mat, samtala och ta det lugnt.
Plötsligt studsar en extatisk lärare med en namnskylt runt halsen in i rummet. Han presenterar sig som "produusaa"(producer) och ska visa oss hur lektionen kommer att gå tillväga. Han studsar upphetsat runt framför en svart tavla, härmar barnen och deras upphetsade reaktioner och ser allmänt crazy ut hela tiden. Underbart.
Nåja. Innan lektionen börjar har vi tid för en liten rundvandring, och Ranko(utbytestjejen), som har gått på skolan, får bli vår guide. Vi gled runt och pratade om det ena och det andra, och bemöttes konstant av skrikande barn som betedde sig som om tomten eller Godzilla plötsligt klampat in i skolan. Det var galet, galet, man kunde knappt prata.
Tillbaka till klassrummet där vi blev presenterade för klassen och fick varsin grupp på 4-5 barn att ta hand om. Första grejen på schemat var att använda plastkort med bilder på klassrum och namnen på engelska. Vi skulle ta ett kort och säga tex "were is the science room" och så skulle vår grupp ta oss dit. Min grupp var jättegulliga, men lite högljudda. Då menar jag att de skrek "GO GO GO GO GO GO GO GO" konstant medans jag skämdes lite och följde efter till de olika klassrummen.
Efter den roliga övningen fick vi leka i gympasalen, inte det lättaste i 30+ graders hetta och sjuk fuktighet. Sen var lektionen slut och vi gick tillbaka til klassrummet för hejdå-sången. "goodbye my friend" osv osv. En underbar upplevelse faktiskt, exakt den typen av upplevelse som gjorde att jag ville åka till Japan.
Vi blev nu hembjudna till prästen, som hade sitt tempel en liten bit bort. Ranko, vars pappa var präst/munk, kommer ej ihåg vilket, (hon kände alltså prästen) följde med. På vägen snackade vi en hel del om Japan och prästen gav oss en liten historielektion om stadsdelen vi var i.
Templet var grymt fint, inklämt bland alla vanliga hus som det var. Rent som, tja, rent, och prästen hade en hel del fins antikviteter som vi fick kika på, bla en urgammal buddhastaty och lackerade dosor som var hundratals år gamla. Vi fick frukt, kaka och kaffe också.
Sen blev det besök på museum. Prästen bjöd oss på inträdet till Edo-museét som låg alldeles nära. Mycket intressant, med typ en hel liten by som var bevarad/återuppbygd där inne, och med vår egen privata prästguide var det hela rätt grymt.
Renko hade varit med oss hela tiden, och nu när det var dags att gå hem kom vi överrens om att hon skulle bli lite av vår guide i Tokyo. Hon ska visa oss runt lite och visa oss var man käkar bäst Sushi(hennes favorit) osv. Extremt trevlig tjej. Efter en kort gemensam tunnelbanefärd gav vi oss iväg hemåt, nöjda som uttrar med vår spännande dag. Väl hemma träffade vi Cocos, som bla hade varit i Akihabara och köpt ett PSP. Just nu sitter jag i köket(internet fungerar för en gångs skull) medans Guran å Cocos lirar multiplayer PSP i ett sovrum. Nog för idag. Hej!
posted by Alex A at 14:38
5 Comments:
Fasiken vad skoj ni verkar ha! Nu när ni kan Tokyo måste ni ju hänga med någon mer gång, för jag vill verkligen dit!
Nice! Är er personliga "guide" söt?
loooool ... kan PRECIS tänka mig den galna läraren. Blev så till mig att jag var tvungen att spontant utföra en liten sitt-studsande dans om hur jag tänkte mig det hela.
Själv har jag fotat tåg och photoshoppar lite med bilderna.
loool igen alltså. Förresten skrek jag nåt som jag föreställde mig att extatiska japanska lärare skriker.
ludberg: lätt!!
flying: Hahaha, kan precis tänka mig din dans :D
Lovar att det var precis som du tänker dig. "firsto, yoo goo inside! then children 'hihihihihi geesto teechaa!!!' and you 'hihihihi'" osv :)
Tjena grabben! Söt tjej, jaså..:)
Vi har läst hela bloggen, Pär, Britt, Willis och jag. Jättekul! Kan precis som Flying tänka mig hur det såg ut med alla små hoppande japanesebarn runt den långe, store skandinaven med sydamerikanskt utseende. Är det ingen som frågar varför du inte är blond?? Vilken kul grej att berätta för sina barn "tänk, jag har varit guest teacher i Japan". Men den dagen åker väl ungarna charter till Japan! Stor kram från oss alla!
Post a Comment
<< Home