Another day, another street

Nu börjar man bli liiiite trött på gator. Enorma gator täckta av japaner, japaner och åter japaner. Kameran är fylld till brädden med bilder på... byggnader. Coola byggnader, visst, men nu blir det mindre sånt och mer bilder på intressanta grejer. Typ... japaner :) Försökte smygta kort på ett par japaner igår, gick väl sådär. Tog på en tjej vid ett övergångsställe och en affärsgubbe som spelade PSP på tunnelbanan. Grymt cool gubbe.

Idag har vi gått runt i Shibuya, japanernas egna festkvarter(till skillnad från Roppongi, som är utlänningarnas partykvarter). Vi gick förbi en bar som heter GasPanic, och som rekommenderades av den ständigt frånvarande kanadensaren som bor i det tredje rummet i vår lägenhet. Dit ska vi gå imorgon eller i övermorgon. Festfest! Problemet är att alla transporter slutar gå vid 0000, så the japanese way är att festa till fem på morgonen då tågen börjar gå. Får se hur det blir med det :)

Shibuya var riktigt trevligt, och vi inser mer och mer att vår Lonely Planet-bok väljer att utesluta viktig information och därför inte går att lite på. Exempel: Glada i hågen gled vi in på modeaffärer 109, där Tokyos coola kids köper sina kläder (enligt Lonely Planet). Väl därinne insåg vi att visst, coola kids handlar där. Men bara tjejer. Typ 5-6 våningar med skitsnygga tjejkläder. En smärre nit. Sen har vi ju Åhlens-kopian Tokyu Hands, som skulle vara "the one place to visit" i Tokyo ungefär. De hade allt man kan tänka sig (allt från möbler till vitvaror till inredningsprylar osv osv), men det var typ lika spännande som att kuta runt på B&W och kolla på pennskrin. Tror dock att mamma skulle gilla den :)

(Cocos inflikar att Lonely Planet är riktigt bra, men inte i alla lägen. Sant!)

Grymmaste affären för dagen var dock en två våningar hög leksaksaffär med enbart film/serieprylar, tex ett Predatorhuvud i naturlig storlek, en Batman i naturlig storlek, en Spider-Man i... you guessed it, naturlig storlek, för att nämna några exempel. Det bjöds även på Alienhuvud, Johhny Depps riktiga scenkostym från Pirates of the Carribean(med äkthetsintyg) och det fetaste... Toby McGuires spindelmannendräkt direkt från filminspelningen. SÅÅÅ HETT. Japp.

Vi försökte även hitta ett roligt ställe som heter "Love Hotel Hill" där det flockas så kallade Love Hotels, hotell med sjukt påkostad inredning som passar alla möjliga läggningar och fetischer och kan hyras per timme. Vi hittade väl dit, tror vi, men på utsidan såg inga av ställena särskilt spännande ut. Vi vågade inte gå in :)

Aja, nu får det vara nog för idag, för nu sitter Guran bredvid mig och ser lite grumpig ut och vill stänga av datorn och gå och lägga sig. Hejhej!

skolskoj

Idag var den roligaste dagen hittills. Wohoo! Jag och Guran hade nämligen anmält oss frivilliga att vara "guest teachers" på en grundskola här i Tokyo. Det var precis som ni tänker er precis nu.

Galna japanska lärare, extatiska skolbarn och trevligt sällskap.

Vi träffade en representant från Sakura-House på tunnelbanestationen vid 12, efter att ha tagit fel utgång, villat bort oss och tagit hjälp av två äldre japanska affärsmän för att hitta rätt igen. Mot skolan!

Väl där träffade vi både fler lärare och flera andra "guest teachers", bla en amerikan som var gift med en japanska, en buddistisk präst samt en 18-årig japanska som varit utbytesstudent i USA. Vi fick sätta oss i ett litet rum och käka mat, samtala och ta det lugnt.

Plötsligt studsar en extatisk lärare med en namnskylt runt halsen in i rummet. Han presenterar sig som "produusaa"(producer) och ska visa oss hur lektionen kommer att gå tillväga. Han studsar upphetsat runt framför en svart tavla, härmar barnen och deras upphetsade reaktioner och ser allmänt crazy ut hela tiden. Underbart.

Nåja. Innan lektionen börjar har vi tid för en liten rundvandring, och Ranko(utbytestjejen), som har gått på skolan, får bli vår guide. Vi gled runt och pratade om det ena och det andra, och bemöttes konstant av skrikande barn som betedde sig som om tomten eller Godzilla plötsligt klampat in i skolan. Det var galet, galet, man kunde knappt prata.

Tillbaka till klassrummet där vi blev presenterade för klassen och fick varsin grupp på 4-5 barn att ta hand om. Första grejen på schemat var att använda plastkort med bilder på klassrum och namnen på engelska. Vi skulle ta ett kort och säga tex "were is the science room" och så skulle vår grupp ta oss dit. Min grupp var jättegulliga, men lite högljudda. Då menar jag att de skrek "GO GO GO GO GO GO GO GO" konstant medans jag skämdes lite och följde efter till de olika klassrummen.

Efter den roliga övningen fick vi leka i gympasalen, inte det lättaste i 30+ graders hetta och sjuk fuktighet. Sen var lektionen slut och vi gick tillbaka til klassrummet för hejdå-sången. "goodbye my friend" osv osv. En underbar upplevelse faktiskt, exakt den typen av upplevelse som gjorde att jag ville åka till Japan.

Vi blev nu hembjudna till prästen, som hade sitt tempel en liten bit bort. Ranko, vars pappa var präst/munk, kommer ej ihåg vilket, (hon kände alltså prästen) följde med. På vägen snackade vi en hel del om Japan och prästen gav oss en liten historielektion om stadsdelen vi var i.

Templet var grymt fint, inklämt bland alla vanliga hus som det var. Rent som, tja, rent, och prästen hade en hel del fins antikviteter som vi fick kika på, bla en urgammal buddhastaty och lackerade dosor som var hundratals år gamla. Vi fick frukt, kaka och kaffe också.

Sen blev det besök på museum. Prästen bjöd oss på inträdet till Edo-museét som låg alldeles nära. Mycket intressant, med typ en hel liten by som var bevarad/återuppbygd där inne, och med vår egen privata prästguide var det hela rätt grymt.

Renko hade varit med oss hela tiden, och nu när det var dags att gå hem kom vi överrens om att hon skulle bli lite av vår guide i Tokyo. Hon ska visa oss runt lite och visa oss var man käkar bäst Sushi(hennes favorit) osv. Extremt trevlig tjej. Efter en kort gemensam tunnelbanefärd gav vi oss iväg hemåt, nöjda som uttrar med vår spännande dag. Väl hemma träffade vi Cocos, som bla hade varit i Akihabara och köpt ett PSP. Just nu sitter jag i köket(internet fungerar för en gångs skull) medans Guran å Cocos lirar multiplayer PSP i ett sovrum. Nog för idag. Hej!

Apple Store

Alex har. Sitter just nu i Apple Store, Ginza. Gratis internet i snyggaste affaren nagonsin :)

Igar gick vi fran Shinjuku till Harajuku. Det tog hur lang tid som helst. Vi blev riktigt trotta och akte hem ratt tidigt. Typ 6.
Jag kopte iaf en PSP i forrgar, den ar riktigt grym. Cocos kopte en handduk med en animeflicka pa for 350 kr. Det varsta ar att jag ska kopa en likadan fast med annat motiv. hahaha. Just det, Guran kopte en barbar dator, Sony Vaio, for 17k ocksa. Men den ar inte lika cool som Cocos handduk.

I morse dog var lagenhet. Kylskapet, air conditioning(bara i Cocos rum, haha) och alla eluttag. Buhu. Sa det blev en tripp till Sakura House kontor IGEN, dar vi ocksa klagade pa att varat internet funkar i 3 minuter innan det dor, bara for att vakna till efter nan halvtimme. Upprepa.

Idag har vi gatt runt i Ginza, fast vi har bara varit i Sony Building och Apple Store hittills. Oforskamt snyggt pa bada stallena. Blev massor med kort i Sony Building, konstant "wow" och "galet haftigt".

Varat internet...

...funkar inte helt klockrent, sa det kan ta ett tag innan vi lyckas fa upp bilder. Vi kollar nar vi kommer hem ikvall om det ar fixat.

Harajuku

Modekvarteret Harajuku idag! Fan vilken schysst stadsdel. Pa sondagar sticker aven alla Tokyos freakigt kladda utanfor-flickor hit och visar upp sig pa ett torg hela dan, sa de har vi　tagit kort pa. Som ni far se nar vi kommer hem om inte Guran koper en dator har. Skolflickekostymer, goth-french-maid-kostymer, freakig make-up osv. Grymt! Vi gled aven runt i Meiji Shrine, ett schysst tempel med tillhorande enorm park, hur fint som helst.

Just det, kopte en asschysst kamera ockso, Sony CyberShot L1. 2400 inkl fodral och 512 MB Memory Dual Pro eller vad det heter. Kostar 2300 i Sverige utan minneskort och fodral(typ 1000 kr tillsammans). Guran kopte exakt samma paket. Tyvarr suger jag pa att ta kort, sa alla jag har tagit har blivit skitfula utom ett :(
Det var iofs jattesnyggt, suddiga bilar och skarpa japaner!

Puh

Alex har. Sanslost fuktigt alltsa. Sakura House kontor igen.

Fortsattningen pa forsta dagens aventyr blev iaf som sa att jag forlorade 700 kr :(
Nar vi hade glidit runt i Shinjuku ett tag, lyckats bestalla mat pa McDonalds ("number three please") och stirrat pa alla japaner och jattehoga byggnader, hittade vi Sakura House. Andra vaningen, gudasand luftkonditionering och ett luftigt och ljust rum med meterhoga vaggar mellan kuberna dar folk arbetade. En astrevlig tjej (som jag inte ar saker pa vad hon heter) halsade oss valkomna pa asbra engelska och gav oss typ 5 sidor kontrakt att lasa igenom, med minst 5 signaturer pa varje sida. Sen fick vi nycklar. Katastrofen narmar sig.

VI tackade henne och jag sprang de ca 2-3 metrarna till datorerna precis bakom bordet vi hade suttit vid. Bloggade, skrev pa ett nyckelkontrakt som tjejen kom med. Bloggade lite mer. Insag att jag inte visste var min nyckel var. Letade i 40 min. Ingen nyckel. Alex 10000 yen fattigare. :( :( :(

Aja. Efter det akta vi till lagenheten, fin och frasch med luftkonditionering i sovrummen. Sen gick vi ut och hittade en mataffar, kopte lite mat, ingen aning vad det var typ. Mat iaf.

Sova sova sova.

Dag 2. Akihabara. Japans elektonikkvarter nummer 1. Forut iaf. Flying skulle kunna spendera en hel manad har och aldrig trottna. Vi gick runt fran typ 2 till 9 pa kvallen. Neon, skrikiga farger och ruskigt hoga byggnader. En lustig sak: ALLA byggnader var minst 7 vaningar hoga(nastan iaf, en del hade inte sa manga), med helt olika butiker pa varje vaning. Helt sjukt, man kunde ga in i en pytteliten butik och upptacka alla vaningar for att sedan ga runt dar i 40 min. Den sjukaste var porrbutiken. Markplanet var ganska normalt, med lite porr langst in. Resterande 5 vaningar var porr, inklusive kallaren (dar var enbart animeporr). Varje vaning var stor. Japaner ar galna.

Fanns ruskigt mycket manga/anime och TV-spelsaffarer ocksa, sjalvklart med 5-7 vaningar.

Sen vann jag en sjukskoterske-animefigur i en sadan dar gripklo-maskin som japanerna ar galna i. Den var i en av de 2 5 vaningar hoga SEGA-byggnaderna, helt fulla med arkadmaskiner och leksaksplockarmaskiner.

Vi kollade kameror ockso, funderar pa en SONY CyberShot L1. SKITNSNYGG!!! Vi hittade ocksa en sjuk "labyrint" med 2 kvadrameter stora affarer som salde allt fran nodstoppsknappar till antenner och blandade elektronikreservdelar. Skitkul dag alltsa, Akihabara ar galet. Trots att omradet inte ens star omnamnt i Lonely Planets shoppingguide :D

Det var val det mesta. Idag ska vi utforska Shunjuku, Tokyos RIKTIGA elektronikkvarter. Vi ses :)

bra start

Gustav har. Efter en svettig tur i en illaluktande vagn lyckades vi efter ett mac donalds besok hitta sakura house. Trevliga manniskor som visade vart vi ska bo. Vi fick lite tipps om vart man kan ga ut pa veckosluten. Men dert roligase var att vi belv inbjudna till en skola. Dom vill att vi ska beratta lite om oss for hogstadieklasser. Riktigt roligt tyckte vi sa nasta onsdag ska vi dit.

for att tilllagga sa ar britter extremt ohygieniska. INGEN tvattar handerna efter ett toalettbesok. Skamligt.

Trott

Ja, nu sitter jag har, pa Sakura-House huvudkontor mitt i hjartat av Shinjuku, Tokyo. Shit alltsa. Jag ar i Japan.

Resan borjade kl 4.20 hemma i Falun, da vi gav oss ivag mot Arlande med Marcus pappa som chauffor. En skapligt handelselos bilfard senare var vi pa Arlanda, och Marcus tog ett tarfyllt(okej, inte sa tarfyllt) farval av sin pappa. Vi cruisade runt ett tag innan det var dags att flyga till London. *flyg flyg flyg*
Val i London hade vi ett par timmar att gora ingenting pa (efter att ha passerat ca fem metalldetektorer, paranoida engelsman) , men det mest spannande som hande var att en kille sa "Sir" till mig nar jag kopte ett anteckningsblock, och att en av toaletterna sprutade ner mina byxor med kissvatten nar jag spolade. Inte fanns det nagot lock heller. Vi kom aven fram till att England ar ett U-land nar det visade sig att Burger King inte tog VISA. Naja. Japan-flygningsdags!

Med darrande ben steg tog vi oss mot gaten. Floder av japaner kom fran ingenstans, fangade oss pa sina axlar och bar oss under jubel in i flygplanet.

Okej, inte riktigt. Men det var en hel massa japaner dar. Flygresan var en 11 timmar lang pars dar jag standigt flot mellan drom och vakenhet, och dar typ 20 japaner kollektivsomnade i exakt samma ogonblick efter ungefar 20 minuter. I ovrigt var det ganska trangt och klammigt, men det uppvagdes av de riktigt sweeta TV-skarmarna som satt pa baksidan av varje stol och visade typ 10 olika filmer under hela resan. Tittade bara pa en iofs (Constantine med Keanu Reeves) och den var riktigt kasst. Men coolhetsfaktorn ar anda hog. Till slut var vi dar. BUMP sa det nar planet landade tungt pa Narita Airport.

Min forsta tanka var om vi hade kommit fel och landat mitt i Amazondjungeln. Luftfuktigheten i Tokyo ar namligen i ungefar samma klass. Kanns som att andas under vatten (smarre overdrift). Min andra tanke var "oj, vad mycket japaner".

Vart forsta mal var Sakura-House kontor, dar vi skulle hamta nycklarna till var lagenhet. Vi kopte tagbiljetter av en mycket trevlig kvinna i hatt som var mycket bra pa engelska. Darefter var det tagdags, sa ner pa perrongen och vanta i 20 minuter. Vid det har laget var vi de enda utlanningarna som syntes till. Tag kom, vi gick pa, efter lite farfragningar om vilken linje vi faktiskt skulle ta.

Resan tog ca en timme, och under tiden fick vi var forsta riktiga titt pa Tokyo. Manga, manga hus, alla med minst tva vaningar och sa tatsittande att grannarna formodligen slar i varandras vaggar nar de oppnar fonstren.

Vi gick av pa stationen...

fortsattning foljer.

(seriost, nu ar jag riktigt trott och vi maste hem till lagenheten och ta det lugnt ett tag.)

Vi ses!

Inte än

Nej, jag är inte i Tokyo. Än. Förstår inte varför Guran dissade mig när jag sa att jag skulle skriva första inlägget här innan vi åkte, det är väl jättespännande att läsa om vad jag gör mitt i natten i Falun, Sverige?

Iaf, nu är klockan tre, och jag har sovit ungefär en och en halv timme. Förhoppningsvis kommer min sömnbrist vara till min fördel och göra mig så trött att jag inte kan annat än sova igenom den brutalt långa flygresan. Hela flygresan.

Nu måste jag äta "frukost" och "borsta tänderna". Vänta nu.

Vi ses i Tokyo.